Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor / 24 (1880) Author: Eva Wigström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11. Ja, förr så var du lik en svällande ros, ja, liksom ett rosendeblad, men nu så är du lik ett fikonaträd, som bladen äro fallna utaf. 12. Jag var väl något mer än en torpareson, jag var väl just ingen gemen; och nu rider jag med svenner uti fält, med guldsporrarne på mina ben. 13. Mina hästar äro skodda med rödaste guld och stå på förgyllande slott, min sadel den är med perlorna full, diamanter der sitta öfver allt.» 14. Den jungfru hon gångar sig i kammaren in, hon lägger sin krona och skrud. «Ja, hade jag trott att min käraste var till, så hade jag i dag ej stått brud.» 15. Den herre han gångar sig på gården ut, han klappar sin gångare på länd, så lyfter han upp sin lilla fästemö, så rider han i lunkande traf. 16. «Farväl, I alla brudsvenner fem, farväl, I stolte brudeman, och skam ska’ ni ha för hvarendaste natt, som jag hafver sofvit allen’!» 17. Brudgummen gångar sig i kammaren in, han satte sina händer under kind. «Gud nåde mig nu min arme ungersven, jag har mist allrakärestan min!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>