Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordnings Männcr, är skrifvet i en ironiskt skämtande stil. Förf.
berättar här en “saga*, huru en person vid en nattlig expedition
blef af “ordningsmänner“ högst illa tilltygad och med hugg och
slag drifven från det eua stället till det audra: “ändlig såg han
sig tilbaka, sade, och iag måst bejaka, wänd sig hur man wända
wil, går här rätt ordentlig til“. – Det qvicka stycket “Öfwer
giftermål“, som Hanselli efter Sv. Parnassen aftryckt, och till
hvilket vi längre fram komma, torde deremot sannolikt böra
från-kännas Eldh.
Under 18:de århundradet tillväxte bröllopsskrifternas mängd
betydligt, men nya uppslag gjordes sällan. Man använde deri samma
metoder som under den senare Carolinska tiden, och genren blef
på detta sätt så utsliten, att bättre författare började betrakta den
såsom ett sämre handtverk, något som den under föregående period
långt ifrån varit. Redan Triewald uppträdde mot
tillfällighets-rimmandet, äfvensom Dalin och Sahlstedt, hvilka i synuerhet
klandrade bruket att ordleka med namnen. Endast någon gång kunde
man från ståndpunkten af deras finare och högre konstomdöme finna
ett dylikt stycke njutbart; endast understundom visade det också
någon mera utpreglad komisk eller humoristisk anstrykning. Dock
fortsattes det officiella bröllopsqvädandet långt efter Dalinska
perioden, och man kan spåra dess afläggare ända in i vårt århundrade.
Skämtsamma brudskrifter framkommo nemligen icke sällan under
dess första hälft; och ännu söker man ofta anslå en glad ton i
de “tärnverser“, som vid mer omtalade högtidligheter pläga
uppläsas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
