- Project Runeberg -  Den Blåögda. Ur Hilda Wijks litterära minnen /
134

(1908) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fortsatt umgänge med honom skulle finna, att all med
honom föregången förändring endast vore till hans stora
förmån. Och därom är jag nu fullkomligt öfvertygad,
sedan jag under en hel veckas tid haft tillfälle att dagligen
se honom i större och smärre sällskap och att samtala
med honom i alla möjliga ämnen. Han är lika så
gladlynt och kvick som fordom i sin bästa tid, men alla finna
vi med största tillfredsställelse, att hans allvar är
redbarare, hans skämt mera tygladt än förr. Han har haft
innehållsrika samtal både med konungen och kronprinsen,
och bägge hafva sedermera emot mig yttrat sin stora
glädje öfver hans så fullkomligt tillfrisknade snille. —
Åfven i anseende till tryckningen af sina arbeten, är han
återkommen ifrån den olyckliga tanken af en brådskyndad
upplaga af allt hvad han nånsin skrifvit, utan för det
närvarande vill han inskränka sig till en ny del af de
smärre dikterna, hvad jag naturligtvis af alla krafter
tillstyrker; men hvarvid jag tillika förekommit honom,
att min granskning, hvad urvalet beträffar, kommer
att blifva ganska sträng, då jag för ingen del vill, att den
yngre brodern skulle bli mindre »hög och välboren»
än den förstfödde. — Mor och dotter hafva nu på
samvete försäkrat mig, att detta lyckliga tillstånd oafbrutet
räckt allt sedan hemkomsten ifrån Gustaf sberg; — äro
vi då ej berättigade att med varm tacksamhet emot
försynen äfven för framtiden hoppas det bästa? Denna
stora glädje låter mig glömma alla egna krämpor, som väl
äro plågsamma nog. — Tusen hjärtliga hälsningar ifrån
T. och mig till W. — N:o I förstås af sig själf, det går
ingen dag förbi, då ni ej är högtidsämnet för våra samtal.

Djup vördnad och innerligaste tillgifvenhet.

v. Br.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weblaogda/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free