- Project Runeberg -  Den Blåögda. Ur Hilda Wijks litterära minnen /
107

(1908) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

erinrade sin väninna om åtskilliga förebud till den
sorgliga katastrofen, Tegnérs föregående dystra perioder
och yttranden af världssmärta fällda till och med i
skol-och kyrkotal. Vid sista prästmötet i Vexiö hade han
ock fällt vemodiga ord om »det aflöfvade, förtorkade
lifvet», om huru »det går en dödsångest genom dagens
häfder, det rosslar i tidens bröst; lycklig den, som ej
förnimmer det». Och Brinkman tillade: »Ja, lyckligare
hade han och vi sannerligen varit, om han ej så djupt
och så häftigt förnummit detta rosslande under vårt
senaste riksdagsgräl! Han var ej lugn nog för att blott
sörja öfver tidsandans brottsliga förvillelser, han
förbittrades däraf till öfverspända kraftyttringar, som
inifrån utmärglade hans veka själ och splittrade hans
fordom så gedigna och själfständiga snille. Framrusande
på en vädjobana, vid hvilkens mål hans lagrar ej vinkade
segervinnaren, och med ömtålig själfkänsla deltagande
uti den oförsonliga striden, föll han äfven här ett offer
för sitt retliga lynne och sina hjärtlösa motståndares
förgiftade vapen.»

Hilda Wijks svar på dessa bref skildrar hennes sorg,
men det ger också en inblick i det trofasta kvinnohjärtats
sega fasthållande vid hoppet om förbättring. Hon skref:

Göteborg d. to augusti 1840.

Herr baron!

Värdes mottaga min innerliga tacksägelse för de
underrättelser, ni 2:ne särskilda gånger behagat meddela
mig om vår ovärderlige vän Tegnér. Ehuru sorgliga
mottog jag dem dock helst af er hand, de voro mig
dessutom ett ytterligare bevis på er vänskap för mig och ert
deltagande för den store mannen. Samma dag, jag emot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weblaogda/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free