Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 7. Avenbok (Carpinus betulus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIELL DEL.
giver dock icke samma beskuggning som denna, särskilt vid mera framskriden ålder,
då kronan blir tämligen gles.
På jordmånens beskaffenhet är avenboken icke kräsen. Hon förmår draga sig
fram på de mest växlande jordarter och under ganska skiftande fuktighetsförhållanden
hos dessa. Sin bästa utveckling når hon på någorlunda djup och frisk sandblandad
lerjord, helst med god tillgång på kalk, men kan trivas ganska bra såväl på tämligen
torrt medelgott morängrus och på styv lerjord som på fuktig, mossartad mark. Ofta
finner man avenboken bland ek och ask i moss- och kärrkanter, där boken ej förmår
gå till. För torrtorvbildning är hon ej heller särskilt känslig. Hennes markbevarande
förmåga är ganska god, om än lövavfallet icke giver upphov till någon rikligare
mullbildning och beståndet vid tilltagande ålder ställer sig glesare än boken.
Neg. i Skogsinst:s ägo.
277. Äldre avenboksbestånd. I bakgrunden vanlig bok. Krageholm, Skåne.
För åverkan av åtskilliga däggdjur är avenboken i ungdomen rätt hårt utsatt.
Beteskreatur och hjortdjur avbita gärna löven och de unga skotten. De sistnämnda
feja även hornen å de glatta stammarne. Barken avgnages av harar, vildkaniner,
ekorrar, sorkar och skogsmöss. Fröna förtäras gärna av ekorrar, möss, nötskrikor och
nötväckor. Av insekter hemsökes däremot avenboken i mindre grad än boken, om
än flertalet insekter, som leva på denna, även hålla till på avenboken.
I vilken utsträckning avenboken i vårt land angripes av parasitsvampar är ännu
föga utrett. Det vill dock synas, som vore hon mindre utsatt för sådana än boken.
Särskilt är detta fallet i fråga om bokkräftan (Nectria ditissima), som visserligen rätt
ofta iakttages men merendels blott å enstaka stammar. A gamla träd uppträder
bok-fnösksvampen (Polyporus fomentarius) tämligen ofta. Honungsskivlingen (Armillaria
mellea) har i Danmark1 anställt stor skada i avenbokbestånden och där visat sig ödes-
1 Hauch och Oppermann, Haandbog, sid. 267.
— 652 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
