Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa-ätten under Unionstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hade emedlertid Erik Carlsson verkligen hyst sådana
tankar, efter denna tid försvunno de alldeles, och efter Sten
Stures seger vid Brunkeberg, der Erik Carlsson tillfångatogs,
finna vi honom under återstoden af hans lefnad bland dennes
anhängare [1]. Ett dunkel sväfvar öfver orsakerna till denna
öfvergång. Måhända bidrog dertill det förtroliga förhållande,
som började blifva rådande mellan Sture- och Wasa-ätterna
genom hans syster Britas gifte med Johan Christersson. Erik
Carlsson förekommer emedlertid bland Riksens Råd vid de
vigtigaste tillfällen, såsom då han jemte de öfriga herrarne
jemte Sten Sture sjelf och Erkebiskopen Jacob Ulfsson var
Sveriges fullmäktig i Calmar 1483 [2]. Äfvenledes var han
närvarande 1489 vid den högtidliga akten i Vadstena kloster,
då den heliga Catharinas skrinläggning försiggick [3]. — När
fiendtligheterna (1474) började i Finland [4], skickades Erik
Carlsson dit tillsammans med Nils Sture (Natt och Dag) och
vi kunna ej underlåta att här — äfven såsom en episod ur
det nordiska korsfararlifvet — införa Rimkrönikans egen naiva
berättelse om huru de båda herrarna upptogo Ryssarnas
anbud om dagtingan. Ryssarna började rädas svåra, heter det,
och lofvade och svoro att de ville hålla en evig frid, väl i 3
eller 400 år; till yttermera visso skulle en galge uppresas i
hvarje by, och
Hoo ther frid vil bryta skulle hängias ther j.
Her Niels Sture svarade ther till så:
»Hvad hafve vij här göra tå,
Mädan the ville falla til föge,
Tå måge vij oss ther med låta nöge,
Och fara åter hem tilbaka,
Ther vil jak til särdeles jaka.»
I Söderköping sättes sedan en Herredag,
Tå kom thet i sådant lag,
At Erik Karlsson ok hans Partij kom til daga,
Som konung Christiern monde her indraga,
Han föll till fögo som han väl måtte,
Jag och han vi vordo tå såte.
(Script. R. Sv. I. 179).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
