Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa-ätten under Unionstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vittna hans lagar; — men sedan den tiden ser man ej på
länge konung och folk förena sig till handling. Båda träda
ungefär liktidigt tillbaka från scenen. Det naturliga och
nödvändiga sambandet mellan dem var brutet; toppen förtvinade
och ingenting häntydde på att lif ännu fanns i roten. Det
begrepp af frihet och oberoende, som hittills varit förknippadt
med odalmannen försvann i och med förlusten af hans fordna
vigt och betydelse. Kunde han ej »frälsa» sig genom häst
och rustning, så var han ofri — och hvad var det i de
fries d. v. s. ädlingarnes ögon annat än träldom?
Den Svenska bonden blef aldrig träl de jure; de facto
både betraktades och behandlades han såsom sådan.
Odalmannens rättigheter, sjelfva den anda, som låg uttryckt i
bondelagen öfvergick på adeln, och det är öfverhufvud, ehuru
ett trappsteg högre upp, samma skillnad emellan frie och
ofrie nu, som fordom. Huru djupt i tidsandan denna åsigt
hann rota sig, synes af hvad konung Hans ännu i slutet af
15:e seklet kunde yttra till Sten Sture: »bönderna», — sade
han — »som Gud skapat till trälar, hafven J gjort till
herrar», berömmande sig för öfrigt att från Sturens tyranni hafva
befriat adeln, hvilken han ansåg boren att herrska öfver
bönderna. — Först när förtrycket nått sin höjd, när
samhällslifvet hotades i sitt innersta, först då väcktes hos konungen
minnet af den fordna bundsförvandten — och det nationella
Sverige framgick ur denna återförening mellan Konungen och
Sveriges allmoge.
Sådan var i allmänhet den ställning, hvari de särskilta
samhällselementerna stodo till hvarandra under denna tiderymd.
Vi vilja nu i korthet angifva de karakteristiska dragen för
aristokratien.
»Samhället» — säger Guizot[1] — »består af tvenne
factorer, det omfattar å ena sidan hvad som utgör menniskans
offentliga lif, de förhållanden, hvari hon står till sina likar,
å andra sidan hvad som hos individen qvarstår isoleradt och
oberoende af hvarje förhållande, af hvarje socialt band.» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
