Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upsalatiden 1860-64. - Senare »Smådikter». - Namnlösa Sällskapet. - »Isblomman». - 1862 års studentmöte. - »Orchidéer». - Besök i Danmark 1863. - Snoilsky och Christian Winthers familj. - Bidrag till »Nio Signaturers» samling och andra dikter. - Utresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En puppa, som slumrar i år,
Men fladdrar med fjärilsvingar en gång
Allt i den blommande vår.
Dikten om Magdalena rör det ofta besjungna motivet
om synderskan, som blef utestängd från nådens bord,
men den Gud besökte – ett ämne, ur hvilket knappast
skalden har lyckats afvinna ny poesi.
Då Snoilsky sändt Christian Winther sin och sina
kamraters kalender, mottog han följande tack från
mästaren:
– – – Tak for den Bog! Det var en smuk og kjær
Gave! – – Blandt de mindre, lyriske Digte i Samlingen
sætter jeg ubetinget Deres egne överst. De ere
varme og friske, der er Dybde i Fölelsen, Kjækhed
i Anlægget og Besindighed i Udförelsen; de ere
tillige i Formen hele og afrundede. Kort sagt:
jeg sympatiserer med disse subjektive Svingninger,
med denne ejendommelige Flugt.
Winthers dom om att Sven Tröst var den främste
lyrikern bland de nio, var ock den uppfattning,
som den svenska kritiken allmänt gjorde gällande.
Så skrifver exempelvis en anmälare i Aftonbladet i
december 1863:
Sven Trösts bidrag, tolf smärre lyriska dikter,
äro utan jämförelse de värdefullaste af häftets
innehåll. Det skulle vara ett särskildt nöje att ingå
i en närmare analys af ett stycke, framsprunget ur en
så lefvande åskådning, en så sannfärdig erfarenhet
och flärdfri känsla som t. ex. Sommarrägn eller
ett inom en trång ram innefattadt karaktärsstycke,
så säkert i teckning och så lifligt i kolorit som
t. ex. Kreolskan, andra att förtiga. I allmänhet
återfinner man här samma i en rask utveckling stadda
skaldenatur som så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
