Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Släkt och anor. - Föräldrar. - Barndomshem. - Skola och Lyceum. - Dikter från Lyceitiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misshag, lät den äfven opinionsnämnden pricka Högsta
Domstolen, och till offer utsågs bl. a. Snoilsky [1].
Detta var, såsom »Svenska Minerva» anmärkte, desto egendomligare
som han – och hans olyckskamrat Nyblæus – i de tre celebra mål,
hvilka företrädesvis framkallat opinionens harm, däribland det
Crusenstolpeska, röstat emot hvad man trodde vara regeringens önskan.
Men Aftonbladet tolkade nämndens opinionsyttring därhän, att den
ville se de högsta domareplatserna beklädda af män, som icke blott
voro hvad man kallade »hederligt folk», utan därjämte de
ypperste på kunskapens och skarpsinnighetens vägnar, och flertalet
lärer, – heter det – hyst välgrundade tvifvelsmål om det senare
inträffade t. ex. med grefve Snoilsky.
Ett skäl till prickning torde nog ha varit förenandet
af justitierådsbefattningen med en hög hofcharge,
hofmarskalks, en föga lämplig kombination under
en tid, då höga vederbörande sökte inverka på
domaremakten [2].
Nils Snoilsky var för öfrigt en utprägladt konservativ
man och räknades till Riddarhusets mest afgjorde aristokrater.
Under de första åren af konung Oscar I:s regering tillhörde
han den mot regeringen fronderande högern. Han var ett af de
två justitieråd, hvilka i konseljen 1845 på det kraftigaste,
ehuru förgäfves, afstyrkte bifall till den lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
