Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Teologiskt, kulturhistoriskt, publicistiskt författarskap 1862-1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-1869, då Hedlund vistades vid riksdagen, författade
Rydberg en del ledande artiklar bl. a. i kulturfrågor
och rörande försvarsfrågan.
Med anledning av att Första kammaren år 1867, delvis
av formella skäl, förkastade förslaget om utvidgade
rättigheter för svenska medborgare av främmande
trosbekännelse, skrev Rydberg två varmt kända artiklar,
därvid han särskilt angrep biskop Björcks ståndpunkt,
att man för statens och dess medborgares sanna väl
borde använda en »lätt tryckning» på medlemmar av
andra bekännelser, särskilt judarna, vilken
»demoraliserande föreställning» ju icke gillades av
biskopen, när den i Spanien användes som argument mot
protestantiska kättare.
Från år 1867 är ock ett par artiklar (24 och 26 april)
om folkundervisningen med anledning av rektor
Siljeströms motioner, där han såsom folkskolans
förnämsta krav framställer tre punkter, de där än i
dag stå på dagordningen:
1:o) ändamålsenligare bildningsanstalter för dess lärare;
2:o) en mer organisk förbindelse med elementarskolan,
så att folkskolan kan varda den första läroanstalten för
alla klassers barn och således mer än hittills föremål
för alla klassers omsorg;
3:o) oberoende av kyrkliga myndigheter.
Särskilt betonar han vikten av att bekämpa den
fördomen, att folkskolan skulle vara ett slags
barmhärtighetsanstalt till förmån för fattigare barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
