Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Ungdomslyrik 1855-1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROSADIKT OCH UNGDOMSLYRIK 247
starkt inflytande, t. ex. i slutet av Vemodet, är
som nämnt Stagnelius.
Sin närmaste skaldefrände vid denna tid ägde
Rydberg kanske dock inom den tyska diktningen.
Nu skulle han ej längre som i »Positivspelarne»
nämnt Kinkel såsom »Tysklands främste skald».
Icke heller var den lyriker, som vid denna tid
företrädesvis efterbildades, nämligen Heinrich Heine
hans förebild. Rydberg var nog en beundrare av
denne, särskilt av hans innerliga kärlekslyrik, men
den hånfullt epigrammatiska avslutningen i många
Heines poem stämde föga överens med Rydbergs
skaldelynne. Och han skriver en gång - långt
senare, 1892 - till en ung svensk Heineimitatör:
»Jag ställer Heine högt, och ett av bevisen på hans
skaldekraft är hans förmåga att som Loreley åstadkomma
skeppsbrott för unge poeter, som skåda upp till honom.
Den som medvetet eller omedvetet efterliknar honom går
förlorad.»
Den tyske diktare, med vilken han då liksom
även senare företer icke få beröringspunkter, var
den melankoliske skald, som stundom kallades
Tysklands Byron, den sångare, vilken liksom Viktor
Rydberg stod på religiös botten, likväl frigjord
från all dogmatisk lära, och i politiken hyllade
frihetens idéer; liksom Viktor Rydberg ej blott en
skald, utan en forskarnatur: Martensens vän, den
slutligen i vansinnets natt hamnande Nikolaus
Niembsch von Strehlenau, känd under
författarenamnet Nikolaus Lena u.
Det går genom dennes starkt natursymboliska
poesi ett drag av vemod över livets förgänglighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
