Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En försoningsstrid i Gävle Missionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
framstående ledamöterna av styrelsen, då jag kom dit, voro
fabrikör Eric Sjöström, häradshövding Axel von Post,
Gästriklands Ansgariiförenings predikant Per Persson, en handlande
Olof Öberg. De egentligen ledande männen bland dessa voro
Sjöström och von Post.
Sjöström hade arbetat sig upp från att vara en mycket fattig
pojke ifrån landet till att bliva fabrikör och grundläggare av
ett väveri i Gävle. Det hade gått så småningom, men det hade
gått säkert. Han var en synnerligen rättskaffens man, därjämte
efter dåtida förhållanden mycket offervillig för missionen.
Såsom exempel på hans rättskaffenhet kan jag anföra följande
exempel. Under inbördeskriget i Amerika voro bomullsprisen
synnerligen växlande. Sjöström förlorade ofantligt och måste
till slut inställa sina betalningar. I sin stora bedrövelse reste
han till Göteborg för att beklaga sig hos de affärshus i
bomullsgarn, som han stod i förbindelse med. Men de
uppmuntrade honom. Han hade alltid visat sig såsom en alldeles
ovanligt rättskaffens man, så att de, i stället för att uttala något
klander, tvärtom tröstade honom och sade, att det där skulle
han icke vara ledsen för. Det var en olyckshändelse, som
icke han rådde för. Alla hans fordringsägare gåvo honom
med största villighet ett ackord på 50 %. Det kunde han
betala.
Efter krigets slut blev det uppsving i bomullsmarknaden, och
Sjöström gjorde mycket goda affärer. Hans första tanke var
då att resa till sina gamla fordringsägare och göra upp rned
dem om de gamla skulder, som de förut hade avskrivit. De
blevo mycket förvånade, och disponenten för en fabrik sade
honom: »Något sådant här har aldrig hänt oss förut, och jag
vet rakt inte, huru vi skola bokföra det.» Men Sjöström
svarade: »Det var 8,000 kronor, som Ni avskrev. Dem vill jag nu
betala. Vill Ni avstå räntan, så är jag mycket tacksam, men
fordrar Ni även ränta, så skall jag betala den också.» Det
senare kom då aldrig i fråga. Han fick betala sina 8,000 kro~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
