Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På studiefärd i Danmark och Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
som jag besökte) var, att den ej utgick från den levande
uppfattningen av Guds ord som nådemedel. Visst talades där i
dogmatiken om Bibeln såsom Guds ord och om detta ord
såsom ett nådens medel, ja visst, men hela undervisningsplanen
och undervisningssättet visade dock, alt man ej hade någon
aning om, vad detta innebar, utan in praxi betraktade
Skriftens innehåll rätt och slätt såsom varje annat kunskapsstoff.
Teologisk kunskap var det, som man sökte, men kristligt liv
och uppfostran ingingo ej såsom medvetna momenter i
kristendomsundervisningens uppgift . . .
Tvenne kristendomslärare hörde jag undervisa. Den bäste
av dem (vad själva undervisningen angår) hade dock det
svåra felet att ej kunna hålla disciplinen vid makt, så att jag
ej var i stånd att av hans undervisning höra så mycket, att jag
kunde hålla reda på sammanhanget. I sjätte klassen åhörde
jag en ganska grundlig lektion, som rörde sig omkring »gloria
in excelsis», varpå följde en karaktäristik över de tre
apostlarna Petrus, Johannes och Paulus. Det hela var dock mer
föredrag än egentlig skollektion. Jag hörde ock en lektion i etik.
Denna gick så till att läraren dikterade en lärobok, som
lärjungarna skrevo . . . Vid lektionens början genomgicks först
det under förra lektionen dikterade, och sedan dikterades stoff
för nästa lektion. Då jag åhörde undervisningen, handlades
om etikens principer, som sades vara »självbevarelse» och
»självbildning». Bevisställen hämtades dels från Bibeln, dels
från Juvenalis, Plato, Sallustius och andra den
grekisk-ho-merska andens in-korporationer. Jag må tillstå, att jag blev
fast förbluffad . . .
Från Stuttgart reste jag till Esslingen, där jag bodde hos en
oljekvarnägare, som hette Christoph Haas. Det var en ganska
stor familj. Vid måltiderna spisade hans kvarnarbetare tillsam
mans med familjen. Efter frukosten läste Haas alltid något
Guds ord och höll morgonbön. Även i hans hus var levnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
