Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andliga förhållanden i Umeåtrakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
224
träffat en bonde på landsvägen. Bonden körde ett stort lass
med stulet timmer. Kyrkoherden förebrådde honom detta och
sade: »Huru kan du, som vill vara en kristen, fara ut och
stjäla timmer på det viset?» – »Ja, käre kyrkoherden»,
svarade han, »hade jag icke värre synder, så vore det icke svårt
att tro syndaförlåtelse.» Sammalunda var förhållandet, om
någon söp sig full. Bara han icke räknade det för synd, så var
det ingen synd, ifall det icke gick alldeles för långt.
De s. k. ordförandena utövade ett riktigt andligt
skräckvälde, för vilket både folket och många präster darrade, hade jag
så när sagt. Ve den präst, som var kasserad av dessa
ordförande. Han hade icke glada dagar.
Ibland vänner och bekanta, som jag fick under Umeå-tiden,
var en hattmakare, vid namn Lundberg, som bodde i
Rö-bäck, en by icke långt från Umeå stad. Han var egentligen
baptist. Baptismen hade just börjat däruppe genom en smed
Nyqvists verksamhet. Denne Lundberg, som var en
gammal man, berättade åtskilligt från 1840-talet, då de andliga
rörelserna begynte däruppe i Västerbotten. Till de stora
högtiderna plägade på den tiden stora skaror av människor
vandra ned till Ångermanland för att höra pastor Brandell
predika. De hade några och tjugo mil att vandra dit, och det
gick åt hela veckan för att komma fram och tillbaka. Han
berättade också, att uti hans ungdom plägade han med många
andra gå ända till tio mil bort till ett ställe, där det fanns en
Luthers postilla, för att höra en predikan ur densamma
föreläsas. Ja, detta var i sanning hunger efter Guds ord. Flera år
sedan jag lämnat Umeå, träffade jag en gång denne Lundberg.
Han hade då lämnat baptisterna, men var samma, troende
gud-fruktiga inan som förr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
