Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Om vingudens gåfvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om vingudens gåfvor*).
T
Jiden har skridit sitt vanliga lopp. Den uppgångna solen
har sänkt sig i böljorna med större delen af
menniskoslägtets bekymmer och bördor och den nedgångna har uppstigit
derur för att åter upplifva gårdagens intryck af glädje och
sorg, af njutning och smärta, af lugn eller oro och omröra
till nya utbrott den jäsande massan af passioner, af hvilkas
lönskaläge så många oförutsedda händelser föddes och
födas. Flera gånger har naturen omkring oss skiftat drägt,
och ett antal år har runnit utför i tidens älf, sedan vi sist
i enighet och frid "till inbördes aktning, vänskap och
förtroende in pleno begingo denna, den första af våra reguliera,
årliga högtider inom dessa murar.
Vi vilja icke upprifva gamla sår, icke omröra förluster,
icke klaga öfver intrång, som drabbat vår stiftelse. Vi
hafva sörjt, vi hafva klagat — nu vilja vi uppresa oss ur
betrycket, kasta förlustelsernas hågkomst fjerran i glömskans
pöl och bada oss i gryningen af tillkommande solsken.
Vår patron, den helige Bacchus, ropar till oss
ofvanifrån: "Hjelpen eder, så skall jag hjelpa er!" Derföre vill
äfven jag försöka att lyfta edert mod genom en kort
betraktelse öfver ett ämne, som rör oss närmare, som ofta
uppfriskat; vår slumrande förtröstan, och tala några ord om
den milde faderns gåfvor.
*) Att detta tal hållits 1826 är f.sa mycket troligare som nämda år eljest
vore det enda emellan 1817 och 1827^’ för hvilket något högtidstal i Par Brikoll af
Wadman skulle saknas. Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
