Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till den högst vördade, högst upplysta och högst enhälliga kongliga svenska menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
D en radotterar om principer,
Som sjelf lånt sin princip af hin!
Med helgon-plikan öfver pannan
I spetsen för en dyster trupp
En gallsprängd talare står upp
Så bister som trots någon annan.
Han rynkar mörka ögonbryn
Och vränger katt-ögat mot skyn.
Begynnelsen var björnens mummel,
Då han gått ut en sommarqväll
I hafre-bet långt från sitt kummel.
Fortsättningen är mera gäll,
Och slutet blir kastratens gnäll
(Förty i skäran ton att skrika
Det kalla pigorna predika):
vDe vilda elementers strider
På lifvets mödosamma stråt
I dessa verldens sista tider,
Det är ej gröt att grina åt h
Med tystnad dessa två förtjena att besvaras:
För gisseln äro de för smutsiga och små.
Af larmet skulle hälften sparas,
Om ingen aktade derpå.
De tjocka svar på tunna frågor
Och frågorna på, svaren sen,
De tränga genom märg och ben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
