Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Don Lotario
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lorden vill här? Nå väl, det kan jag icke säga er. Jag
vet det icke själv. Jag skulle icke ens kunna upplysa
en rättskaffens kristen därom, om han frågade mig,
långt mindre er, edra hedniska hundar!
– Herrn vet det icke? frågade åter indianen med
bössan. Ni är dock en vän till främlingen.
– En vän? sade Lotario skakande på huvudet. Det
kan jag verkligen icke påstå. Jag har varit hos honom
tre gånger, och han har mottagit mig så vänligt, som
en kall engelsman kan göra. Men hans vän? Nej, det
är jag icke och lär väl ej heller någonsin bli det. Jag
kan således icke giva er någon upplysning. Vänden
er till lord Hope själv.
– Ni vill således icke säga oss, vad ni vet, mumlade
indianen, kastande en misstrogen blick på den
unge spanjoren, som icke ett ögonblick glömt försiktighetens
bud, utan alltjämt höll pistolerna i händerna.
– För tusan, ditt odjur, kan jag säga dig något,
som jag icke vet? utbrast don Lotario förbittrad.
– Min herre tror icke, att främlingen vill göra de
röda männen till slavar? frågade indianen.
– Vad jag tror? Vid min arma själ, jag tror allt
om denne främling, ty han har gjort det otroliga! sade
spanjoren. Och nu, ur vägen, pack!
– Ännu en fråga, herre, sade indianen. Varför kallar
han vita män till sig fjärran ifrån? Har han icke
folk nog? Han vill väl bliva landets herre?
– Vita män? Jag vet icke av några vita män, svarade
Lotario. Vad vill det säga?
– Ni vet således icke, att en skara vita män och
kvinnor slagit läger där borta bakom de spetsiga bergen
och drager hit till dalen till främlingens hjälp? frågade
indianen misstroget.
– Må min arma själ evigt stekas i skärselden, om
jag det vet! svarade don Lotario muntert. Och vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
