- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
352

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öste sitt ovett mot kamraterna, tycktes han vilja
gifva tillkänna, att han under kaptenens frånvaro
var högsta hönset i korgen. De öfriges utseende
var föga mer förtroendeingifvande.

Yanloo gick ett slag kring däcket och
betraktade allt med mönstrande blickar. Utrustningen såg
gammal och reparerad ut, men den var fullständig,
ändamålsenlig och i temligen god ordning.
Kanonerna, till antalet lika många som Algernon
Sidneys, voro gamla, rostiga och hade med ett ord,
utseende af att i många år hafva legat blottställda
för vind och väder utanför något kronans
förrådshus, men de voro likväl tydligen valda med
kännareblick

Nu framträdde till Vanloo en man af
besättningen, på hvilken han förut icke gifvit akt. Det
var en ung, högvext karl, hvars ansigte, drägt och
hållning på ett i ögonen fallande sätt skiljde
honom från de öfrige. Hans ansigte var fint tecknadt,
men blekt, magert och prägladt af öfverdåd och
till-gjord munterhet; hans hållning, ehuru i hvarje
rörelse sjelfsvåldig och vräkig, förrådde icke desto
mindre en man af uppfostran; hans drägt var en
blandning af sjömannens och studentens: på
hufvu-det bar han en »sydvest», kring halsen en
vårdslöst knuten långhalsduk, och hans smärta lif var
inknäppt i en gammal luggsliten sammetsrock af
den vanliga studentfasonen.

— Hör på, granne herre, — sade han i
oförskämd ton, i det han lade sin hand på Vanloos
skuldra, — hvem söker han här?

Yanloo vände sig om mot talaren. Denne drog
sig för hans kalla blick ett par steg tillbaka och
lyfte något förlägen på sin »sydvest», hvarvid han
blottade en vacker panna och de rikaste mörka
lockar.

— Ursäkta, fortfor han i höfligare ton; —
söker min herre vår kapten och redare, den utmärkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free