- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
311

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

offer för rysliga drömmar, och allt, hvad hon här
berättat, har hon blott npplefvat i inbillningen. Hennes
förnuft måste hafva dukat under för den allmänna
förskräckelse, som gripit det vidskepliga folket och
som stegrats till sin yttersta höjd genom de fanatiska
predikningar, hvilka blifvit hållna af pastor Suenonius
och andra prestmän i denna nejd ...

Adolf hann ej säga mer, ty lagman Skytte
rusade upp, ställde sig mitt framför honom och utbrast
med en röst, som darrade af harm:

— Hvem är du, som vågar inblanda dig i
rättens förhandlingar , . . som vågar uttala en så
hädisk tillvitelse mot denne prestman?

Den ton, hvarutl detta yttrades, den vrede, som
spände hvarje muskel i den gamle domarens
jernhår-da anletsdrag, gjorde ett utomordentligt intryck, och
i salen uppstod en djup tystnad, härflaten ur den
be-k lämning, som fruktan för ett förestående, pinsamt
uppträde lät hvarje hjerta känna. De närvarandes ögon
voio med ängslan fastade på far och sön . . . den
förre stod der hotfull och olycksbådande, den senare,
blek, lugn och beslutsara.

— Ställ samma fråga till ert hjerta, genmälde
Adolf, i det han lugnt mötte sin fars vredeflammande
blick, — och det skall helt visst ännu svara, att jag
är er son.

Yreden förstummade den gamle Skytte. Adolfs
dystra lugn förekom honom såsom trots. Hans tunna,
sammanpressade läppar darrade/. . han vände sig om
och gaf rättstjenarne en vink.

Men i samma ögonblick reste sig de öfrige kring
bordet sittande herrarne från sina platser och
skyndade att förekomma den hotande katastrofen.

— Nådig herre, hviskade Suenonius, — lägg
band på er vrede! Kom ihåg, att er son är i ett
tillstånd, som gör honom otillräknelig för sina
handlingar ... kom ihåg, att många af det okunniga folket
äro här närvarande, och att ni för exemplets skull ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free