Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har själf funnit, att om ett folk saknar namn på
vissa färger, så följer däraf icke, att icke det folkets
ögon urskilja de obenämda färgerna, ehuru det ej
haft någon praktisk anledning att gifva dem särskilda
namn. Så t. ex. hafva vissa afrikanska folk icke
namn på alla hufvudfärgerna, medan en undersökning,
byggd på samma principer som prof. Holmgrens med
afseende på färgblindhetens konstaterande, visar, att
samma naturfolk urskilja färger och färgnyanser lika
bra som européer. Äfven de europeiska språken
äro ganska fattiga på färgbeteckningar, om man vill
jämföra dessa med de färgnyanser vi äro i stånd
att se. Vatikanska mosaikfabriken i Rom förfogar
öfver material med 18,000 olika färger, och siffran
18,000 är antagligen ändock liten i jämförelse med
alla för ögat märkbara färgnyanser.
Det är under sådana förhållanden bäst att vara
på sin vakt och utöfva själfkritik, när man
undersöker människosläktets litterära monumenter i afsikt
att i dem finna bevis för att den yttre naturens
intryck på människans känslolif rönt genomgripande
förändringar under den historiska tiden. För två år
sedan utkom i Skottland ett arbete af Proudfoot
Begg, ägnadt åt forskningen i den estetiska smakens
utveckling, särskildt med afseende på uppfattningen
af naturens skönhet, och ehuru äfven han synes mig
benägen att i någon mån öfverdrifva olikheten
härutinnan mellan olika tidehvarf, kommer han dock
till det slutresultat, som jag för min del anser
riktigt, att smakskiftningarna visa sig vida mer på ytan,
.än de tränga ned i djupet af vårt känslolif, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
