Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. kap. Hvilket afslutar denna sannfärdiga berättelse om Albatros, utan att den dock får något egentligt slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla erforderliga manövrer antingen det nu var fråga
om att kryssa som ett segelfartyg, som seglar dikt
bidevind, eller att höja sig på luftströmmarna.
I detta ögonblick höjde sig ballongen några hundra
meter upp i rymden.
Man förstod denna manöver. Onkel Prudent och hans
följeslagare skulle för att fullständiga profvet försöka
att uppnå någon luftström i ett af de högsta luftlagren.
Med tillhjelp af ett system af små inre ballonger, hvilka
liknade simblåsan hos fiskarna och i hvilka man kunde
pumpa in en viss qvantitet luft, kuude den röra sig
vertikalt. Ballongen var i stånd att höja och sänka sig
i luften allt efter dens behag, som styrde den, och detta
utan att behöfva kasta ut någon ballast eller förlora
någon gas. Vid dess öfre del var den dessutom försedd
med en ventil, i händelse att den skulle vara tvungen
att företaga en hastigare nedstigning. Man hade med
ett ord användt alla dittills kända system och här bragt
dem till en ytterlig grad af fullkomlighet.
Go ahead höjde sig sålunda, i det den följde en
vertikal linie. Dess ofantliga dimensioner förminskades
allt mer och mer för åskådarnes blickar alldeles som
genom en optisk villa. Detta var icke det som föreföll
minst märkvärdigt för åskådarena, hvilkas halskotor höllo
på att brytas af genom det oafbrutna stirrandet upp i
luften. Den ofantliga hvalen blef så småningom ett
marsvin, tills den slutligen förvandlades till en vanlig
sandkrypare.
Den uppåtstigande rörelsen fortfor oafbrutet, och
Go ahead uppnådde snart en höjd af fyra tusen meter.
Men som himlen var alldeles klar och molnfri, så var
den fortfarande synlig för åskådarnes blickar.
Emellertid höll den sig alltjemt öfver slätten,
alldeles som om den fasthållits af en mängd divergerande
trådar. Om luften varit innesluten i en ofantlig klocka,
så skulle den icke kunnat vara orörligare. Icke en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
