- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
147

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tjugufjerde kapitlet

147

jordens afsvalning genom jordmassans sammandragning.
Om den fordom tjenat till aflopp för de eruptiva massor,
som utslungades af Sneffels, så kunde jag icke förklara
för mig, att dessa icke efterlemnat något spår. Vi
ned-stego utför ett slags vindeltrappa, som man skulle kunnat
tro vara gjord af menniskohand.

Hvarje qvartstimme måste vi stanna för att hemta
nödig hvila och återgifva våra ben deras spänstighet. Vi
satte oss då på något klippstycke, språkade under det
vi åto och släckte vår törst ur bäcken.

Det behöfver icke tilläggas, att Hans-bäcken i denna
klyfta förvandlades till en kaskad på bekostnad af sin
volym, men naturligtvis skulle den med mindre skarp
sluttning återtaga sitt fredliga lopp. I detta ögonblick
påminde den om min värde onkel, hans otålighet och hans
vrede, då den deremot under sitt stilla lopp liknade den
lugna isländska jägaren.

Den 13 och 14 Juli följde vi klyftans spiraler och
inträngde allt längre i jordskorpan. Vi voro nu nära
fem mil under hafsytan. Men den 15 mot middagen
antog klyftan, allt i sydostlig rigtning, en vida mindre
lutning af omkring fyrtiofem grader.

Vägen blef då beqväm och rent af enformig, och
resan erbjöd icke någon omvexling.

Onsdagen den 17 voro vi omsider sju mil under
jorden och ungefär femtio mil från Sneffels. Ehuru vi
voro något litet uttröttade, var dock vårt helsotillstånd
godt, och reseapoteket ännu orördt.

Timme efter timme antecknade min onkel hvad
kompassen, kronometern, manometern och termometern
an-gåfvo, och offentliggjorde sedan allt i den vetenskapliga
berättelsen om sin resa. Han kunde således med lätthet
göra sig reda för sin belägenhet. Då ban upplyste mig om,
att vi befunno oss på ett horisontelt afstånd af femtio mil
från utgångspunkten, kunde jag icke undertrycka ett utrop.

— Hvad är det? — frågade ban.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free