Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21 - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjuguandra kapitlet
135
af det våld, min onkel gjorde på sig för att tala på
detta sätt.
— Nå, — svarade jag, — må det ske som ni
önskar, och må Gud belöna er öfvermenskliga energi. Ni
har inte mer än några timmar på er att fresta ödet.
Framåt!
TJUGUANDRA KAPITLET.
Vi började åter nedstiga, men denna gång genom
det nya galleriet. Hans gick enligt sin vana förut. Vi
hade icke gått hundra steg, då professorn, som lyste med
sin lykta på murarne, utbrast:
— Här äro palaeozoiska lager! Vi äro på god väg!
framåt! framåt!
Då i det första skedet af jordklotets daning dess
yta småningom afsvalnade, åstadkom förminskningen af
kärnans volym förkastningar, krympningar och sprickor i
den yttre skorpan. Den gång vi följde var en sådan
remna, genom hvilken den eruptiva graniten en gång
banade sig väg. Dess tusende krökningar bildade en
intrasslad labyrint genom den första tidsålderns jord.
Allt efter som vi kommo längre ned visade sig de
successiva lager, som bildade den första jordskorpan, med
större tydlighet. Den geologiska vetenskapen betraktar
denna ursprungliga skorpa såsom basen för de
sedimentära lagren, och har funnit, att den består af flere
särskilda lager såsom gneis, glimmerskiffer m. m. —, hvilka
bilda den orubbliga grund, på hvilken öfriga lager hvila.
Men aldrig hafva mineraloger träffat tillsammans
under så besynnerliga omständigheter för att på stället
studera naturen. Hvad den liflösa borren icke förmådde
upphemta på jordens yta af hennes inre byggnad, kunde
vi studera med våra ögon och vidröra med våra händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
