- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
86

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

tit,ti jordens medelpunkt

Och detta enda ord utöfvade sin frånstötande
verkan. Den ohyggliga spetälskan är temligen allmän på
Island; den är icke smittosam, men ärftlig, hvarför
också de olyckliga sjuklingarna äro förbjudne att ingå
äktenskap.

Dessa uppenbarelser voro icke af beskaffenhet att
upplifva landskapet, som blef djupt bedröfligt. De sista
grässtråna hade nyligen försvunnit under våra fötter; ej
ett träd syntes till, om icke några klungor af
dverg-björkar, liknande buskar; ej ett djur, om icke några
hästar, hvilkas egare ej kunde föda dem, och som nu,
lemnade åt sig sjelfva, irrade kring på de dystra
slätterna. Stundom sväfvade en falk i de gråa molnen och
flydde snabbt söderut; jag blef melankolisk vid åsynen
af denna vilda natur och återsåg i minnet mitt hemland.

Snart måste vi öfvergå flera mindre fjordar utan
betydenhet och slutligen en verklig hafsvik; tidvattnet,
som då var lugnt, tillät oss att passera utan dröjsmål
samt uppnå Alftanæs by, belägen en mil längre bort.

Efter att hafva vadat öfver två strömmar, rika på
laxöring och gädda, Alfa och Heta, blefvo vi på aftonen
tvungna att tillbringa natten i en öfvergifven koja, som
var ett tillhåll för alla den skandinaviska mytologiens
tomtegubbar. Säkerligen hade köldens genius der valt
sin bostad och tillstälde upptåg under hela natten.

Den följande dagen utmärktes ej af någon särskild
händelse. Ständigt samma sumpiga mark, samma
enformighet, samma sorgliga anblick. På aftonen hade vi
tillryggalagt hälften af den väg, vi hade att färdas, och
lågo vid Krösolbts "annexia".

Den 19 Juni färdades vi vid pass en mil på en
mark af lava, som på landets språk kallas "braun";
sprickorna på dess yta antogo form af stundom utsträckta,
stundom om hvarandra hoptrasslade kablar; ett ofantligt
flöde lopp utför de angränsande bergen, som bestodo af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free