- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
83

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjuttonde kapitlet

83

att gå bredvid honom skulle varit omöjligt. En lång,
mörk och trång passage lemnade inträde i denna bostad,
byggd af nödtorftigt tillyxade bjelkar, och ledde till de
särskilda rummen, som voro fyra till antalet, nemligen
köket, väfkammaren, familjens sofrum, samt, det bästa
af alla, gästkammaren. Min onkel, på hvars figur man
icke tänkt vid byggnadens uppförande, undgick ej att
tre eller fyra gånger stöta hufvudet i taket.

Man införde oss i vår kammare, ett slags stor sal
med golf af stampad jord och upplyst af ett fönster,
hvars rutor voro gjorda af föga genomskinliga fårhinnor.
Sängkläderna bestodo af torrt foder, som var lagdt
mellan två träramar, målade i rödt och prydda med isländska
tänkespråk. Jag väntade mig icke en sådan
beqvämlighet; men i hela huset rådde en stark lukt af torrt
hö, utlakadt kött och sur mjölk, hvaraf mina luktorganer
befunno sig temligen illa.

Så snart vi hunnit lägga af oss vår reskostym, lät
värdens röst höra sig, som inbjöd oss att komma in i
köket, det enda rum der man gjorde upp eld äfven
under den strängaste köld.

Min onkel skyndade sig att efterkomma den
vänliga tillsägelsen, och jag följde honom.

Köksspisen var af uråldrig fason; midt i rummet
fans en sten, som utgjorde hela eldstaden, och i taket
var ett hål, hvarigenom röken gick ut. Detta rum tjenade
äfven till matsal.

Yid vårt inträde helsade värden oss, liksom om ban
ännu icke hade sett oss, med ordet "sællvertu", som
betyder "våren lycklige", och kysste oss på kinden.

Hans hustru yttrade derefter samma ord, åtföljda
af samma ceremoni, hvarefter de båda makarna lade
högra handen på hjertat och bugade sig djupt.

Jag skyndar att tillägga, att isländskan var moder
till nitton barn, alla, både stora och små, krälande om
hvarandra midt i de rökhvirflar, af hvilka rummet upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free