Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Oförklarlig hemlighet. Harberts tillfrisknande. De delar af ön, som skola undersökas. Förberedelser till afresan. Första dagsresan. Natten. Andra dagsresan. Kaurierna. Strutsparet. Spår i skogen efter fotsteg. Ankomst till Reptil-udden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orang-utangen återkommo utan att hafva signalerat
något, behöfde man icke frukta för något, hvarken från
straffångarnas eller från de vilda djurens sida — två
slags individer ur djurriket, som deras vilda instinkter
stälde på samma nivå.
På aftonen af denna första dag slogo nybyggarna
läger omkring nio mil från Granite-House, på stranden
af en liten i Barmhertighetens flod utmynnande bäck, om
hvilken de hittills icke vetat något, och som borde
sammanhänga med det system af vattendrag, som jorden här
hade att tacka för sin förvånande fruktbarhet.
Nybyggarna åto en grundlig qvällsvard, ty deras
aptit hade blifvit retad starkt, och åtgärder vidtogos för,
att natten skulle förflyta utan obehag. Om ingeniören
haft att göra endast med de vilda djuren, såsom
jaguarer och andra, hade han blott helt enkelt behöft
upptända eldar omkring sitt läger, och dessa skulle hafva
varit tillräckliga att skydda honom; men straffångarna
snarare ditlockades än afhöllos af eldarna, och i sådant
fall var det bättre att omgifva sig med djupt mörker.
Dessutom organiserades vakthållningen strängt. Två
af nybyggarna borde vaka tillsammans, och det
öfverenskoms, att man skulle aflösa hvarandra hvarannan timme.
Men då Harbert trots hans invändningar fritogs från
denna tjenstgöring, bytte Pencroff och Gideon Spilett, å
ena, samt ingeniören och Nab, å andra sidan, af hvarandra.
För öfrigt var det icke många timmars natt.
Mörkret uppstod snarare i följd af de täta löfmassorna än af
solens försvinnande. Tystnaden stördes blott då och då
af några jaguarers hesa tjut och några apors hånskratt,
hvilka senare tycktes högeligen förarga mäster Jup.
Natten förgick, utan att något ovanligt inträffade,
och den följande dagen, den 16 Februari, återtogs
färden, som nu var snarare långsam än besvärlig, genom
skogen.
Denna dag kunde man icke tillryggalägga mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
