Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STULET NY AR
kängorna, fattigmanskängorna. Nehej, den här
var inte frun i huset, hon spelade herrskap
medan familjen var borta. Sådant har man också
hört förr, men det hindrade inte att hon kunde
bjuda på mat. Han skulle inte låta märka att han
genomskådat henne. Hon ville vara fru i huset.
Bevars, så skulle han också behandla henne som
en sådan.
Han jämkade på sin smala halsduk, sträckte
litet på sig och sände henne ett tjusigt ögonkast.
Gerda blev het om kinderna. Så vacker han var,
gossen! Hon såg inte alls det lömska i ögonen.
Ansiktet var vekt. En svart lugg föll ned över
pannan, gestalten var liten och smärt.
Sannerligen, han såg ut som en gentleman. Hon tvekade
inte alls att bjuda honom in i matsalen med de
snidade ekmöblerna.
— Var så god och sitt, sade hon artigt.
Han log.
— Tackar så mycket.
Medan han satte sig svävade Gerda ut i köket.
Ja, hennes gång hade fått något svävande.
Hennes stora glädje bar henne på lätta vingar
uppåt — uppåt! Hon hade ett hem. Nu skulle
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
