Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min moders testamente (1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men jag ville tjäna henne icke blott med utvärtes
offer utan med gåfvan af ett guldrent hjärta. Jag
ville blifva hennes älskling såsom Endymion. Jag
beslöt att såsom han tillsluta min själ för den
yttre världens förvirrande och orenande inflytelser
och draga mig tillbaka inom den inre världen,
själfpröfningens och den tysta tankens värld. Så blef
jag redan tidigt ett slags filosof. Genom Damis från
Ninive, hvars uppmärksamhet jag väckt genom ett par
små ungdomsförsök i filosofisk riktning, blef jag
ställd i beröring med den store Appollonius, som icke
långt förut hade kommit till Efesus. Jag hänfördes,
såsom hvar och en annan, af denne utomordentlige
man. I synnerhet intog han mig dock genom sin
karaktärs på en gång fasta och så milda renhet. Mitt
renhetsideal fann jag här förverkligadt, så långt
som sådant hos en vid stoftet bunden människa är
möjligt. Apollonii lärdomar och exempel verkade
välgörande på min själ. Denne man äger, såsom du väl
vet, icke blott en den inre världens lönligheter
uppdagande blick; för hans öga ligga äfven den
materiella världens alla innandömen i öppen dag,
och icke blott ljuset af hans forskande ande faller
ditin utan äfven kraften af hans mäktiga vilja. Väl
är icke allt det underliga sant, som man om honom
berättat; men undransvärda gärningar af den store
siaren har jag dock sett. Icke vill jag dock säga,
att han gjort underverk i den mening att han upphäft
naturens lagar. Men naturens lagar äro uttryck af
hennes väsen, och hennes väsen är, såsom redan
Platon lärde, att vara en afbild, en skugga, en
afspegling af den eviga världen, hvilken aldrig
blifvit fläckad genom materiens besmittelse. Den,
hvilken nu lefver sig in i det materiella lifvet, i
sinnliga njutningar eller i lättjefull sömnaktighet,
han blir den kroppsliga världens slaf: Det är hon
som befaller, och han lyder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
