Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filosofens morgondrömmar (1863)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 FILOSOFENS MORGONDRÖMMAR.
han hvad han sade. Han fann dig skön och därför
älskade han dig. Han önskade sig så många ögon som
himmelens stjärnor för att kunna rätt väl betrakta
dig. Nåväl, himmelen har ej beviljat honom denna bön;
han har ännu endast sina egna två ögon, och det kan
också vara nog. – Aster, använder han väl dessa till
att se på dig?
- Nej, vid Zevs, jag måste bekänna, att
sådant numera sker ganska sällan. Han har nog
på senare tider fått annat att se på.
- På mig menar du. Ja, jag har längesedan märkt
detta. Både hans ögon och hans poesi ha sagt mig
det.
- Och ändå påstår du, att han ej älskar dig?
- Han älskar mig, men på samma sätt som
han älskade dig.
- Nå, skulle det ej vara tillräckligt?
- Fråga dig själf, Aster. Hvad var det,
som Aristokles hos dig älskade?
- Du hade nyss den artigheten att säga mig,
att det var min skönhet.
- Riktigt; men nu skall jag hafva den oartigheten
säga dig, att han funnit mig skönare än dig och
därför på mig öfverflyttat sin kärlek. Kan du
draga slutsatsen af detta, Aster?
- Slutsatsen? Naturligtvis, efter du också
tycker om honom, att här snart blir bröllop.
- Nej broder, utan att han, som nu nämner
mig sitt ideal, snart skall glömma mig för en
ännu skönare.
- Då skall han få med mig att göra!
- Öfverflödigt, Aster. Aristokles skulle ej rå
därför. Jag har genomskådat honom. Hans kärlek är
sådan som hans poesi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
