Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F. A. F.: Ett söndagsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I början jag nästan vardt ond, men helt snart
Min vrede sig lade, och så slog det om,
Ju längre jag in i betraktelser kom;
Jag menar af henne, ty det var ju klart,
Att bort jag mig småningom vände från presten,
Hvad alls icke var någon skada för resten.
Och dock var det skada, att nektar jag njöt
Af purprade kinder ett döfvande rus,
Att all min moral blef till spillror och grus,
Då hon den med ljungande blickar besköt,
Att fånge jag gjordes af lockarne fagra. —
Hur väl, om jag blott sett på presten den magra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
