- Project Runeberg -  Vita nätter : berättelser /
5

(1928) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vita nätter : ur en drömmares minnen - Den första natten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en våning.... Hur mår ni? I morgon ska det
repareras hos mig.... Jag höll på att bli nerbränd och
förskräcktes rysligt» o. s. v. Bland dem har jag mina
favoriter, riktigt intima vänner. En av dem tänker i
sommar kurera sig hos en arkitekt. Naturligtvis skall
jag besöka honom varje dag, för att de inte ska
kurera ihjäl honom — himlen bevare!

Och aldrig skall jag glömma historien om det
nätta, ljusröda huset. Det var ett näpet stenhus,
som tittade så gemytligt på mig, men blickade stolt
på sina otympliga grannar, och mitt hjärta klappade
av glädje, när jag råkade gå förbi det. Men när jag
i förra veckan passerade förbi och tittade upp på min
vän, hör jag ett ömkligt skri: »Nu skall man färga
mig gul!» De uslingarna och barbarerna! De
skonade ingenting — varken kolonner eller lister, och min
vän blev gulfärgad som en kanariefågel! Jag var
färdig att spricka av förargelse med anledning därav,
och än i dag är jag inte i stånd att se på mitt
vanställda, stackars hus, som man bestrukit med det
himmelska rikets färg.

Sålunda förstår ni, käre läsare, hurusom jag har
blivit bekant med hela Petersburg!

Jag har redan nämnt, att jag tre hela dagar plågats
av en viss oro, vars orsak jag inte kunde utröna. Ute
på gatan kände jag mig illa till mods, ty varken den
ena eller andra syntes till — alla voro de som
bortflugna, och hemma kände jag mig lika bortkommen.
Två kvällar grubblade jag: var det något, som
fattades i mitt kyffe, eller varför kunde jag inte trivas
där? Olustigt såg jag på de gröna, inrökta väggarna
och på det med en spindelväv behängda taket, vilken
Matrena med stor framgång låtit breda ut sig. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitanatt/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free