Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hon sig från dörren icke rörer,
Ty hon först sig öfvertyga bör.
Hon de högsta kärlekseder hörer,
Och hyart smekord hennes harm upprör.
Tyst! hör hanens ljnd;
Kom igen, min brud,
Nästa natt! Och kyss på kyss hon hör.
Nu kan hon sin harm ej öfvervinna,
Straxt det kända låset vika ger.
Finns då i mitt hus väl en slafvinna,
Som straxt gifver hvad en främling ber?
Men, vid lampans sken,
Genom dörren re’n
Ser hon — Gud! — sitt eget barn hon serf
Ynglingen, som hennes hot förskräcker,
Kring sin älskade dess slöja slår
Och med sängens siden henne täcker;
Dock hon fram med andekrafter går:
Och ur älskarns famn
Hennes bleka hamn
Långsamt höjd utöfver bädden står.
Moder! Moder! doft dess stämma klagar:
Missunns mig den sköna nattens lott?
Du mig från den varma orten jagar,
Är jag vaknad till förtviflan blott?
Månn’ ej nog det var,
Att i blommans dar
Jag för din skull ned i grafven gått?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>