Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om plågans bittra kalk en gång du smakar,
Som minnet vid en hjelteurna vakar,
Hos dig jag vakar, stilla till dig böjd.
Njut ensam sjelf din lycka och din ära!
Ack, kunde jag din smärta ensam bära.
Hon vore ljuf mer än min egen fröjd!
Om före mig dig grafven innesluter,
I sången dock du lefva skall med mig.
Visst ej förgås den tår, som.sångmön gjuter
Uti min 8kaldetimma öfver dig.
Fast i det djupa mörkret man dig sänker,
Odödligt klar, som kärleksstjerna blänker
Din sköna bild på minnets himlarund;
Ty vid din graf jag vill med harpan vaka,
Tills i en dröm om dig jag fiyr tillbaka
Till kärlekens och harmoniens land.
Der skola dock omsider våra själar
I en tillsammansmälta, om ej nu.
Det usla lif, hvari min ande trälar,
Som dröm, som moln, som vind försvinner ju!
Der skall bland nya syners fröjd mitt sinne
Afkläda trött hvart jordiskt hopp och minne,
Blott icke dig: du ej till jorden hör;
Och klart, som af en genomskinlig källa
Skall djupet af miu 3jäl jag for dig ställa,
Den trogna spegeln der din bild ej dör.
Min kraft dör bort; af törst min själ försmäktar,
Knappt mäktar sången från min tunga gå.
Ack, vederqvick du mig med lifvets nektar,
Hvars fröjd de höga själar blott förstå!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
