- Project Runeberg -  Den vita duvans samfund. Skådespel i tre akter /
110

(1908) [MARC] [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRU CRANTZ.

Efter Sixtens ledsamma uppträde har jag
kommit ännu mera fjärran frän mina barn.

FRU MONTIN.

Det är deras fel. De håller sig så fientliga
mot allt andligt.

FRU CRANTZ.

Det är kanske mitt fel också. De två sista
åren har andevärlden, och särskilt min
älskade Oscars ande, så uteslutande gripit mitt
intresse, att jag inte haft mycket över för
mina levande barn. — Jag har börjat all
grubbla över det berättigade i mitt
handlingssätt.

FRU MONTIN.

Tro mig, Elisabel, din samvetsoro är icke
på sin plats. Du har alls icke försummat
dina barn. Tvärt om, du har varit en
utmärkt mor.

FRU CRANTZ.

Jag ser om dem, alt de har allt, vad de
behöver. Men är det nog? Deras kärlek
har jag snart inte längre, därför all jag lålil
deras själar och min själ förlora
sammanhållningen med varandra.

FRU MONTIN (otåligt).

Men jag säger ju, alt det är deras fel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:54:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitaduvan/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free