Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Vi hvilade oss en angenäm timme i doktorns
hem, drucko vin och té med småbröd och
under-höllos af att betrakta vattnandet af en sqvadrons
hästar, som försiggick nere vid floden. Ryttarne voro
alla stora, kraftiga negrer, som redo barbaka, under
det att de höllo en annan häst i grimskaftet, hvarvid
karlarne till damernas förskräckelse allt som oftast
ramlade af och gjorde halsbrytande kullerbyttor.
Vid vår återkomst till Lotus funno vi alla
anordningarna för vår återfärd gjorda. Den högsta
masten hade under öfverväldigande jubel af
manskapet nedtagits. De mindes nog alla huru den
kostat Schabann lifvet och hade säkert mer än en
gång, då de klamrat sig fast dervid i stormen, högt
der uppe i luften, intagande seglet, sändt mången
tyst, darrande helsning till maka och barn i hemmet.
Nu var emellertid deras fiende besegrad, slagen till
marken och i hela sin förfärliga längd af 138 fot
upphängd långs däcket.
Storseglet var hoprulladt, och Murci grinade
för-nöjdt åt mig, då han snodde i hop den nyss så stolt
svällande duken. Klockan år nu 3 på
eftermiddagen; alla våra män äro på sina poster, förens däck
är borttaget och fem par Yäldiga åror äro färdiga
att röra sig. En man står vid hvarje åra. Nu
gifva vi tecknet, och de tjugu starka armarnes
muskler spännas, tio årblad röra vattnet, och Lotus,
af-tacklad, med endast sina flaggor och vimplar
dansande för vinden, styr under skallande sång och jubel
från våra roddare midt ut i strömmen, som, när vi
hunnit ut deri, lugnt tager hand om oss. Roddarne
hvila på årorna och skrika sitt glada, mångröstade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
