Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På Högfjellen, Skizze af Oscar Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mark, der hästen förmodligen icke tycker uppmärksamhet
vara af nöden.
Vi stiga alltmera. Småningom bortdö ljuden af
koskällor och Sæters-lurar; ett skarpt och svalt vinddrag,
som går under namnet "Fjeld-snoe", stryker ned långs
efter dalsträckningen och förtager dessa sista påminnelser
om samfundslif och civilisation. Vi hafva längesedan
lemnat den egentliga bygden bakom oss. Fjellnaturen
står nu framför oss, omgifver oss i hela sitt
vördnadsbjudande majestät, sin högtidliga ensamhet. Den forssande
"Bæverelvens" dån är det enda ljud som ännu störer
tystnaden, men detta blifver allt mindre mäktigt ju längre
färden går, ty vattenmassan minskas allt mer, hvaremot
fallet blifver allt brantare. Slutligen är elfven förvandlad
till en liten vildsint fräsande och skummande rännil, som
hoppar från sten till sten, störtar sig från afsats till afsats,
vridande sin silfverfåra i de mest fantastiska bugter.
Det hade varit en mulen morgon; det vill på dessa
höjder såga: vi hade varit insvepta i en fuktig och tät
dimma; men fjellsnoen begynner nu att jaga molnen
framför sig och likasom sopa dem undan allt längre uppåt
högfjellens kammar. Slutligen blånar himlahvalfvet öfver oss;
genom delade skyar skjuter en ljum solglimt fram öfver
högslätten; nu en ljusare strålblick, nu en annan, en tredje
– – – det klarnar!
O hvilken syn! Aldrig, aldrig går den ur mitt minne.
Outplånadt och outplånligt qvarstår dess intryck. Framför
oss en stor gletscher, den så kallade "Smörstab-bræen", ur
hvars kalla sköte vår gamla bekanta "Bæverelv" uppsväller,
för att småningom och genom många besvärligheter hinna
vesterhafvets strand.
Solens klaraste middagsstrålar leka just i detta
ögonblick på glacièrens skimrande yta; nu blixtrar den såsom
ett smycke af de dyrbaraste demanter, nu är den klart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
