Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klubborna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klubborna.
jag minns en gammal man, som ofta
brukade säga "håll takten, du järnskodda åra".
Det var i ögonblick, då han liksom sviktade
under livets börda och var färdig att ge upp.
Så ryckte han upp sig och föll in med frisk
håg i sitt arbete. Den mannen tog livet som
en enda lång roddtur, en färd till främmande
hamn. Men inte med någon ångare eller
seglare utan med roddbåt, där varje man
ombord hade en åra, vilken var tung och
järn-skodd, och där det gällde att hålla takten, ett,
två, ett, två, ända till dess att hamnen var
nådd.
Jag såg en gång filmen Ben Hur. Där
förekom en galär med roddare i tre våningar,
alla männen fastkedjade vid sina roddbänkar,
ty dessa män voro förbrytare eller slavar
och därför voro de bundna. Men jag såg
något annat också. Mitt på däcket stod en
man med ett par klubbor, vilka han slog mot
en metallskiva. För varje gång en klubba
föll lyftes eller sänktes årorna, alla på en
gång, ens rodd, ett, två, ett, två. Mannen
med klubborna var en hård man. Han var
inte att leka med, skäggig, barsk, muskulös,
kall som is, ögon som brunno av hat och
övermod. Och så dessa slag med klubborna.
Dova och bestämda slag. De
representerade plikten, arbetet, befallningen.
Mannen med klubborna etsade sig fast i
mitt minne. Jag såg honom, när jag så ön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
