- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
192

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Marknadsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin "Wägner

följa Värdig i hans aktioner, brukade skylla från sig med
att deras kärringar hade inte fått något arv som stod på
sparbanksbok. De skulle hamna på bar backe i den
stunden de finge avsked. Men inte var det de där fattiga
hundra kronorna som gjorde skillnaden mellan Värdig
och de andra, det var hans tro på att rättvisan skulle
segra, allteftersom solidariteten växte inom
arbetarklassen. Nog var det sant att Värdig inte löpte fara att
omedelbart svälta ihjäl om han blev avskedad, men han
hade i alla fall tagit stora risker för sin och familjens
räkning med sitt trotsiga uppförande, sina anmälningar,
på-pekningar och sitt organisationsarbete som var en
dödssynd.

Värdigs sträcka på södra stambanan mätte en halv mil
norr och söder om hållplatsen Skrineberg. Den löpte intill
en mosse där tallarna stannade i växten sedan de nått
manshöjd, och där dimman ofta låg tät. Värdig brukade
komma huttrande in från nattjänstgöringen med en grå
beläggning av fuktdroppar på uniformen. Men han
hälsade alltid hustrun med ett brett och muntert grin och
det gjorde han också denna morgon. Hon såg ändå genast
att han inte var sig riktigt lik bakom grinet, och hon
visste också varför.

— Har småherrskapet redan gått te skolen? frågade han
medan han drog av sig rocken och skakade av vätan i
dörren. Men hur kan det va med de själv, Tilda, och me
Livia och Fredrik?

— Jo, det är bra, sade Tilda, låt flickan sova och kom
nu och drick kaffe, din våte sudd. Alma lätte hälsa, att
du skulle inte köpa ko utan i stället en stor pinnastrut.
Annars om dagarna så gnäller hon över att hon ska bära
mjölkakrukan hele vägen från skolan och vill vi ska ha

192.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free