- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
38

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Aneholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

Asabonden fick mod att göra sig löjlig över att Ana
var längre och grövre än han och påstod att hennes
ansikte var kullrigt som ett stenrör.

Ana var utrustad med ett luktsinne så fint, att inte ens
de vilda djurens kunde mäta sig därmed. När Asabonden
blotade till Odén och vinden låg på österifrån, kände hon
blodlukt och stank av as ända ut på ön. Den lukten gav
Ana förklaring på den gåta hon grubblat över. Hon
visste nu varför jorden varit så vred den gången då hon
kom för att beveka den att bära frukt. Det var jorden
som ägde djuren och de skulle dö endast för de ändamål
och i den tid som deras moder bestämde. Asabonden var
en tjuv när han offrade åt en främmande gud det som
inte var hans. Jorden hade visserligen inte givit sin vrede
till känna genast, som Ana trott att hon skulle göra. Men
hon var långsint och dess värre skulle bli hennes hämnd.

Vinden låg på österifrån vecka efter vecka, och Ana
tydde detta så att det icke var henne tillåtet att glömma
jordens vrede. Det var ett dåligt varsel, och hon undrade
vad som härnäst skulle ske.

Men en dag vände vinden och började blåsa västerifrån.
Med den följde främmande män av annat kynne, män
som förenade mildhet med styrka. Ana hälsade dem med
glädje, ty de syntes henne vara sända till ett tecken och
en hjälp. De berättade för henne att det vidriga blotandet
nu blivit onödigt, try långt borta och för länge sen hade
en gud kommit till världen som offrat sig för världens
synder en gång för alla. Talet om synd gjorde intet intryck
på Ana, ty hon visste inte vad skuldkänsla var. Det
viktiga var för henne att dessa män fördömde offrandet av
djur åt Odén som ett hedniskt och djävulskt bruk. Hon
lät underrätta sig om denne Gud som kommit till djurens

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free