Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intryck från de vitas första tid vid Kinkenge och byggandet av Kinkenge missionsstation. Av Luka Didi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
och en av sina gossar lov att komma till de vita.
Detta skedde dock endast vid Kinkenge och ej i
några andra byar. Sedan började bärarna Makaka
och Masakuba, som de vita fört med sig, att samla
lärjungar till dopskolan. Undervisningen hade
pågått en tid, och eleverna ansågos äga kunskaper nog
för att kunna erhålla dopet. Då underrättelsen
härom kungjordes i byn, uppstod ibland de äldre
en stor förbittring, och de ville misshandla de
gossar, som enligt deras mening nu gjort
gemensam sak med de vitas trolldomskonster. Gossarna
räddade sig dock genom att fly till de vita. Nu
blev de gamlas vrede ännu större, och de
hopsamlade krigsfolk för att gå och döda de vita, som
höllo på med att överföra sin trolldom på deras
barn. Försedda med bössor anlände de till platsen,
där de vita bodde och intogo en hotande ställning.
Nswele Matteus gick in till missionärerna och
varskodde dem, sägande: »Nu komma våra gamla för
att döda eder.» Fader Jansson och I. Johansson
sågo ut. Ja, verkligen, där kommo de alla med
sina bössor! Då bådo fader Jansson och I.
Johansson Gud om hjälp att kunna förhindra detta krig,
och Gud hörde bön. Fader Jansson fick en
ingivelse att utbedja sig ett samtal med en av
anförarna, vilkens namn var Wedika. Litet avsides
talade han vänligt med honom och sade: »Tillhåll
ditt folk att ej ställa till med bråk. Säg mig, vad
ont hava vi då gjort edra barn?» Anföraren
svarade: »I viljen döpa våra gossar och på dem över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
