Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västgötar i Stockholm under gångna tider. Av K. Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1746 i Stockholm, varest han jordfästes i Jakobs kyrka. Hans lik förflyttades dock
sedermera till Lagerbergska gravkoret i Grevbäcks kyrka, Skaraborgs län. Grevliga ätten
Lagerberg, vars stamfader han var, fortlever ännu.
En anhörig till ovannämnde Lagerberg, friherren och riksrådet Gari Lagerberg, spelade
också under frihetstiden en mycket framstående roll såsom ämbetsman och även, om ock
i mindre grad, som politiker. Född 1708 på Brunstorp i Versås socken, Skaraborgs län,
ägnade han sig, efter studier i Skara gymnasium och tagen akademisk examen åt den
civila ämbetsmannabanan och rättegångsverken. Efter att sålunda hava avancerat till
revisionssekreterare och justitiekansler, inträdde han 1755 i riksrådet. Han avled i
Stockholm 1767 och liar sin vilostad i Jakobs kyrka. För sin 1758 vunna friherrevärdighet tog
ban icke introduktion i riddarhuset. I sitt äktenskap med Hedvig Catharina
Danckwardt-Liljeström hade lian flera barn, av vilka dock sönerna avledo vid späd ålder. Han slöt
alltså sin friherrliga ätt.
Sven och Karl Lagerberg voro icke utpräglade partimän även om den senare tillhörde
hattpartiet. Det länder dem till heder, att de togo avstånd från hattpartiets huvudlösa och
oförsynta krigspolitik, vilken ledde till Sveriges indragande i det ryska kriget 1741—1743
oc:li det pommerska 1756—1763.
Bland de karoliner, som under Karl XII:s påtvungna landsflykt till Turkiet omgåvo
konungen och "livvaktade" honom vid Kalabaliken i Bender, befann sig även den för sin
oförvägna tapperhet bekante Gari Gustaf Hård, vilken var utgången från den i
Västergötland kända ätten Hård av Segerstad, och var född i Fågelås socken år 1674. Hård
avancerade hastigt i de militära graderna och blev 1713 generallöjtnant. Under frihetstiden
inkallades han i riksrådet 1727 och upphöjdes 1731 samtidigt med Sven Lagerberg i grevligt
stånd. Till partifärgen mössa blev han i samband med Arvid Horns avgång från det
politiska livet licentierad. Hans liv lyktades 1744. Han ligger begraven i Fågelås kyrka.
Under hovpartiets olyckliga revolutionsförsök 1756 var Hårds son, Johan Ludvig, så livligt
inblandad i revolutionsplanerna, att ban ansågs vara den, som uppgjort desamma. Sorgligt
nära att få dela den olycklige Erik Brahes öde, lyckades han emellertid rädda sig genom
flykt, varefter han ingick i preussisk tjänst, där ban nådde generallöjtnants värdighet och
blev guvernör i Spandau.
I motsats till Lagerbergarna voro bröderna Karl Fredrik och Ulrik Scheffer ivriga
parti-män, även de tillhörde hattpartiet, och båda inträdde tidigt i den centrala
statsförvaltningen, varvid de under många år liade sin vistelseort i huvudstaden. Gari Fredrik var
född 1715, visserligen i Nyköping, men som fadern, sedermera presidenten i Svea hovrätt,
Peter Scheffer, 1716 blev utnämnd till landshövding i Skaraborgs län, kom såväl han som
brodern Ulrik, född 17.16, att tillbringa sin ungdomstid i Mariestad eller å det därintill
belägna godset Stora Ek. Efter genomgångna studier, senast i Uppsala, inträdde de som sagt
i ämbetsverken och ägnade sig till en början åt den diplomatiska banan och Ulrik även en
tid åt krigaryrket. Under tiden deltogo de i partistriderna och försummade sällan att deltaga
i frihetstidens riksdagar, där de, som upphöjts i friherrligt och senare grevligt stånd, med
iver bevakade de aristokratiska intressena. Båda voro tidvis ledamöter av riksrådet, i
vilken myndighet de efter Gustaf III:s statsvälvning 1772 åter inträdde ocli där intogo mera
stadigvarande säten. De utövade en mycket inflytelserik verksamhet, vilket i ej ringa mån
irriterade deras gamla kamrater inom hattpartiet och då i all synnerhet den härsklystne
Axel Fredrik von Fersen. Till sin läggning var Gari Fredrik Scheffer livlig, varmhjärtad,
— 15 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
