- Project Runeberg -  Vett och ovett /
105

(1887) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tröstens ord till svaga själar.



Man bör aldrig förtvifla!

Allting i verlden skall förgås, stadshusen och
bondkrogarna skola en gång ligga i grus och deras konjak
varda utsupen och himlens stjernor skola strejka, men ett
vet jag som aldrig förgås, och det är liktornar på insidan
af lilltån.

Alla dö, dina fränder dö, dina vagnshästar, dina
tanter och dina inteckningar dö, men ett vet jag som aldrig
dör, och det är vägglöss i gamla träsoffor.

Allting förvandlas, flickor bli käringar, frihandlare
bli protektionister, rabulister bli konservative, och sjelfve
Jörgen kan möjligen någon gång få en flygtig
anstrykning af dumhet, så qvick han än är, men ett vet jag som
aldrig förvandlas, och det är gödkalfvarna på ett
småstadstorg, de förblifva i evighet nykterdansare.

Allt nötes, trottoirer, lustspelsidéer och läpparne hos
älskande, men ett vet jag som aldrig förnötes, och det
är tungbandet hos en kaffesyster.

Allt detta är visserligen saker som Tegnér glömt i
sitt poem »Det eviga», men när glömma inte poeterna
det vigtigaste, det mest välsignelserika!

Men huru kunna liktornar, vägglöss, nykterdansare
och kaffesystrar bli till välsignelse?

Ack, på tusen olika sätt, men jag skall bara tala
om ett och annat, som jag sjelf hört och sett och upplefvat.

Min vän Jeremias Peterzohn och jag gingo en dag
på gatan, då jag kom att stöta min liktorn på insidan af
lilltån, och måste stanna några sekunder af smärtan. Men
Jeremias rusade framåt, fick i nästa gathörn se en
flickslinka, blef kär, blef presenterad, blef gift och stäld
under toffeln. Som Jeremias och jag ha ungefär samma
smak, men jag är mycket vackrare och har en liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vettovett/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free