Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 4. Huru verlden kommer att sluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Talaren tystnade och beredde sig att nedstiga från
tribunen, då direktören för de sköna konsterna begärde ordet.
’Mine herrar,” sade han från sin plats, "om jag
förstått rätt, kommer i alla händelser jorden att förgås genom
köld och först efter millioner år. Om alltså en målare ville
skildra de sista ögonblicken, skulle han betäcka jorden med
glacierer och skelett ...”
"Nej,” svarade Columbias kansler, "ty det är icke
kölden, som är förnämsta orsaken till glaciererna, det är ...
värmen.
Om solen icke komme hafven att afdunsta, skulle intet
moln bilda sig, och utan dagens stjerna skulle ej heller
några vindar blåsa. För att ismassor skola frambringas,
fordras först och främst en sol, som omsätter vattnet i ånga
och deraf bildar moln, samt vidare en kondensator. Ni veta,
att hvarje kilogram ånga representerar en qvantitet
sol- värme, tillräcklig att försätta fem kilogram gjutgods i smält
tillstånd (1,110 gr.)! Genom att tillräckligt försvaga solens
verksamhet skulle vi undertrycka orsaken till isbildning.
Det är alltså hvarken snö eller is som skall ombhölja
jorden, men hvad som återstår af hafven skall frysa igen,
floder och bäckar skola försvinna, och all atmosferisk rörelse
skall afstanna.
Såvida ej solen före sitt slocknande fallit i dessa
spasmer, hvarom vi nyss talade, och härigenom smält de
sof" vande ismassorna, på nytt frambragt moln och luftströmmar,
väckt upp källorna, rännilarne och floderna och efter denna
period af opålitligt uppvaknande plötsligt sjunkit tillbaka i
sin dvala. Det vore dock en dag utan morgondag.”
En ny röst hördes nu. Den tillhörde en ryktbar
elektriker.
«Alla dessa af kölden frambragta dödsorsaker kunna
nog låta höra sig, men man har icke talat om undergång
genom eld, annat än i förbindelse med det befarade mötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
