Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 4. Huru verlden kommer att sluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
angår klimatet och temperaturen denna halfva hundradel
är mera betydande än hela den öfriga atmosferen.
De varma vågor, som fortplantas till oss från solen,
som upphetta marken och som från den utstråla för att
sprida sig i rymden, sedan de genomträngt atmosferen,
sammanträffa på vägen med atomer af syre och qväfve samt
molekyler af vattenånga spridda i luften. Dessa molekyler .
äro till den grad tunnsådda, (ty de motsvara ju till sin
volym endast en half hundradel af de andra beståndsdelarne
i vår luft) att man vore frestad att antaga, det värmen
qvarhålles i luften vida mera genom qväfvet och syret än genom
vattenångan. Om vi granska dessa atomer, finna vi, att för
200 af qväfve och syre finnes knappt 1 af vattenånga. Nå
väl! denna enda atom besitter 80 gånger större energi, större
effektiv kraft att bevara den utstrålande värmen, än de 200
af qväfve och syre. Följaktligen är 1 molekyl vattenånga
16,000 gånger verksammare än 1 molekyl torr luft för att
absorbera värmen — liksom för att sprida den — ty begge
dessa förmågor äro ömsesidiga och proportionella.
Förminska i betydlig grad dessa osynliga molekyler af
vattenånga, och jorden skall genast bli obeboelig, trots syret; alla
verldsdelar, till och med de tropiska och eqvatoriska, skola
plötsligt förlora värmen, som underhåller deras lif, och
dömas till samma klimat, som nu råder på de högsta
alptoppar, krönta af evig snö; i stället för härliga växter,
blommor och frukter, foglar och deras bon, i stället för lifvet,
som nu myllrar på jorden och i dess vatten, i stället för
strömmande rännilar, klara floder, sjöar och haf, skola vi
omkring oss endast se orörliga ismassor i skötet af en
gränslös öken ... Och när jag säger oss, mine herrar, så förstån
I väl, att vi ej komma att stanna länge här för att se detta,
ty blodet stelnar i våra ådror och alla menniskohjertan
upphöra snart att klappa. Så går det, om man tar bort denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
