Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom eftertanke». »Genom eftertanke» — och derföre ha så
många millioner äpplen fallit förgäfves till marken.
Newton dog den 22 Mars 1727 i sitt 85 år och hvilar
i Westminster-katedralen i London. Under sina sista år
sysselsatte han sig uteslutande med teologiska spekulationer
och skref bland annat en förklaring öfver uppenbarelseboken,
hvilken dock för länge sedan är förgäten, medan deremot
hans förklaring öfver naturens stora uppenbarelsebok under
alla kommande tidehvarf skall förblifva den tänkande
mensklighetens oförgängligaste egendom. I det rum, der han
föddes, förvarar en marmorskifva de verldsbekanta orden:
»Nature and nature’s law lay hid in night;
God said: ’Let Newton be’, and all was Light» (Pope),
och ett värdigt motstycke härtill bildar hans grafskrift i
"Westminster Abbey: »Sibi congratulentur mortales tale
tantumque existisse humani generis decus». Skönare vittnesbörd
vid lifvets början och slut har ingen dödlig fått och skönare
ingen dödlig förtjent.
Då vi betänka, att redan Arkimedes för mer än 2,000 år
sedan genom sin lära om häfstången och kroppars
tyngdpunkt tagit ett ej ovigtigt steg till bildande af en dynamisk
vetenskap, och vidare att Vincent af Bauvais redan i det
15:de seklet hade så mycket begrepp om tyngdlagen, att
han sökte bevisa, att »om ett schakt gräfdes genom jorden
till den motsatta sferen, skulle en deri nedkastad sten
ingalunda komma till antipoderna utan stanna vid
medelpunkten»; förefaller det oss till en början något
besynnerligt, att det fordrades så lång tid för att finna en sanning,
hvilken den store syrakusanaren till och med var på
spåren. Men det är med stora upptäckter som med
Kolumbus’ ägg. Sedan de äro gjorda, synas de ofta
förvånandsvärdt enkla, och likväl äro de förut så fördolda, att
endast några Utvalde af verldens millioner äro skarpsynta
nog att se dem.
Vetenskapen har karakteren af ett organiskt helt, der
all utveckling försiggår successivt, och der hvarje högre
stadium förutsätter ett lägre, och der hvarje ny del på
samma gång den är något nytt äfven är en fullkomning af
det, hvarur den uppsprungit, af det gamla. Derföre voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
