Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12.
Canton—Manila.
Æ[ill ’solens broder’ och ’månens kusin’, mot det kanske
egendomligaste af alla verldens riken, till ett bland de minst
kända och mest misskända folk gick nu den rastlösa färden
genom dag och natt. Värdet af sjökorten visade sig vid
ett tillfälle särskildt tydligt, nämligen den 28 november,
då vi enligt observationerna skulle stå precis midt på en
temligen stor ö. Men det gjorde vi, gudskelof, inte.
Oscarsdagen drucko vi kungens skål och fästmörs och
andras skål, och vi hurrade i rätt bra takt der nere under
däck och mådde förträffligt vid chefens middagsbord.
Vi skulle fa sakna vår Stilla Ocean. Knapt hade vi
stuckit bogsprötet in i Kinesiska sjön, förrän en storm kom
som en välkomsthelsning, tjutande, arg och byig, så att ett
par af våra segel genast togo knäcken. Emellertid redde
sig Eugenie väl, nu som alltid, och en så snabb öfverfart
som vår från Sidney till Canton torde vara mindre vanlig.
Så snart vi fått kusten i sigte, sågo vi oss omsvärmade
af junker eller skutor, som erbjödo sig lotsa. Vi fastnade
för en af dem. Han satte ut ett baktråg, i hvilket ett par
tre män knogade fram till oss. Lotsen var precis likadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
