Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 02
ÖFVER VERLDSHAFVEN.
soldater och skeppsgossar, hur de mådde och om de hade
några syskon.
Efter en stunds marinexercis togs batteriet med dess
respektgifvande glänsande tjugufyrapundingar i skärskådande,
hvarpå ett annat batteri, också vördnadsbjudande, blef
föremål för allmänna intresset. Det var frukostbordet med dess
vinkaraffer. Våra gäster anföllo med ärligt uppsåt och god
framgång allt, som kunde hänföras till afdelningen mat, men
vinerna ville de blankt inte på. Vi försökte med den ene
efter den andre af både herrar och buteljer, vi märkte, huru
deras ögon skeno mot drufsaften, en och annan grep efter
ett glas — och satte det från sig odrucket; sjelfve
prinsentronföljaren, som på den der lilla utfärden, der vi påträffat
honom, var allt annat än goodtemplare, gick nu och endast
skelade mot glasen med rödt eller skimrande brunt uti och
tog, så vidt jag vet. icke mer än en enda mun portvin,
hvarvid han fick en min på sig som om han sväljt en
giftbägare. - Hemligheten stod borta vid en kanon akterut,
svartklädd och med glasögon, som ständigt blänkte och
skiftade under hufvudets oförtrutna observationsrörelser. Det
var en missionär. Herrar höfdingar och ministrar och hela
bundten visste alltför väl, att blott ett enda glas sherry kunde
vid nästkommande högmessa förskaffa sin man en offentlig
förebråelse och skrapa för gudlös dryckenskap. Sådan var
den sedelag, som missionärerne så småningom arbetat in hos
sin mörka fårahjord. Säkert är, att, då något obevakadt
ögonblick gafs, skadan togs samvetsgrant igen.
Råmanning och salut var vår afskedshelsning till de
snälla öborna, som, särdeles hvad beträffar den yngre
kvinliga delen, icke utan fuktig glans i ögonen sågo årtagen
fjerma dem från oss. Vi stodo i tät grupp vid fallrepet ännu
när båtarne voro framme vid land, viftningarna blefvo allt
häftigare, man försökte särskilja sin särskilta viftning från de
andras, kikarne togos ej från ögat. Honolulu låg så paradisiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
