Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 02
ÖFVER VERLDSHAFVEN.
och papegojor på takåsen, . inga kringdansande kannibaler
med blodtörstiga höfdingar, som svängde stridsklubbor af
fem lispunds tyngd och tio fots längd — nej, en hygglig
skojarstad efter europeiskt mönster med åtta hotell utom
alla utspisningslokaler’ låg framför oss, och vi hade icke
annat att göra än att traska framåt en dammig, ej stenlagd
gata, öfverrumplade som vi voro af en rofgirig portier, i
pretentioner och inställsamhet alldeles liknande våra juveler
här hemma. Öfverraskningarna följde hvarandra. En polerad,
brun kanakmurfvel stod bugande vid dörren och frågade på
någon rotvälska, om vi önskade is till vattnet. Ja, der kom
den brunskinande lergöken med en bricka med förfriskningar
och is, verklig nordisk is, lika kall som styckena der nere
i Norrström. En skeppslast hade nyss anländt. Infödingarne
tyckte att isen brändes, när de kände på densamma, och
kallade den eld.
Midsommarafton satt jag i sällskap med några
kamrater till häst och skumpade ut åt stora landsvägen.
Härligaste väder följde oss. Plötsligt stannade en af kamraterna
sin Bucephalus, satte handen till örat och lyssnade. Mycket
riktigt 1 hornmusik af bättre beskaffenhet än vi voro vanda
vid ombord trängde fram ur palmskogen. I bästa möjliga
lufsgalopp sträckte vi vägen framåt och kommo till en villa,
i hvars närhet vi genast upptäckte ett par man af vår egen
besättning, hvilka plägade följa vetenskapsmännen på dessas
excursioner. Karlarne prejades genast och gåfvo det besked
att Hans Kongliga höghet prinsen-tronföljaren
Alexander-Rio-Rio var ute med ett lustparti.
’Men hvad har ni med det att skaffa?’
Jo, herr löjtnant — magister Andersson och pastorn
ä’ med i sällskapet 1’
Åhå! nu ska’ vi ha roligt — sträckt traf marsch!’ —
Några sekunders ridt förde oss fram till målet. Och det
var en högst tilltalande syn, som der mötte. Kring en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
