- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
40

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



att helt plötsligt finna sig i kretsen af landsmän och bland
dem några gamla Karlbergskamrater, kan du lättare tänka
dig än jag förmår beskrifva det. Så många frågor, som i
ett andedrag gjordes, så många minnen som blixtsnabbt
framlockades! Och hur ögonen glänste på honom blott vi
nämde namnen på vänner och kända ställen der hemma L
Man behöfver för öfrigt icke resa till La Plata för att höra
Sverige prisas af dem, som lemnat detsamma.

Han bodde tillsammans med två andra officerare och
de skulle just intaga sin middag, då vi anlände. Måltiden
var högst enkel såväl till tillagning som beståndsdelar. Ett
stycke oxkött med refben uti träddes på ett fyra fot långt
jernspett. som stöttes i jorden öfver en eld. Efter några
vändningar och lika många minuter var steken färdig. Spettet
förflyttades nu till midten af tältet, der det nedstöttes,
hvarpå vi slogo oss ned rundtomkring på sadlar och andra
effekter. Hvar man kapade nu åt sig en temligen lång
skifva, hvars ena ända stacks i munnen, medan den andra
fasthölls af fingrarna. Knifven och omdömet bestämde
derefter hvarje munsbits storlek. Händelsevis hade vår
landsman den dagen äfven bröd till sin måltid. Men tro
mig! läckrare stek skall du länge få nosa förgäfves efter.
Soppan bestod af några klunkar friskt vatten. Samma
matsedel till frukost och kväll.

Sedan vi vid cigarrerna pratat ännu en stund om det
kära gamla landet, om hvilket han aldrig kunde få höra
nog, sade vi honom ett farväl ad interim med löfte att på
kvällen återkomma. Men vi hade gjort upp räkningen utan
värden, ty när kvällen kom, sutto vi och kurade inomhus
i staden och tittade temligen stukade på ett åskväder, som
hade satt hela himlen i bländande lågor -— brr! jag kryper
ännu ihop, bara jag tänker på ett åskväder under
tropikerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldshaf/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free