Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSKRONA—FARSUND.
13
en gång, och med ljuset återkom det gamla modet hos
oss litet hvar.
Vi höllo nu af mot norska kusten för att reparera och
hade snart glädjen se en lotsbåt komma stäfvande emot
oss. Säg om norrmännen hvad man vill, men deras lotsar
äro män med mod i bröstet och styrka i näfvarna. Det
var på samma gång en lust och en pina att se båten
manövrera sig fram till fregatten. Vi trodde eller hade
åtminstone anledning att tro, det den hvarje stund skulle
krossas mot vår sida, medan den låg och kraflade der nere
för att komma på lämpligt håll att taga emot den tross,
hvilken en af våra matroser svängde i luften. Slutligen
lyckades kastet, en af männen i båten stack sladden rundt
om lifvet, hvarefter han, väl afpassande tillfället, hoppade
öfver bord och halades upp på fregatten. En timma senare
lågo vi lugnt till ankars i Farsunds hamn och nu först gaf
lotsen sig tid att byta om kläder.
Dagen derpå kom Lagerbjelke också in, samtidigt
med att jag kom från staden, försedd med den enda
spira, som der fans, duglig till beginerå. Chefen hade just
strax förut yttrat, att han skulle vilja gifva en hundralapp,
om han hade korvetten väl i hamn.
Och här tror jag vi lemna båda fartygen och ringa
in Hannibal, ty nu kan du behöfva en ny pipa och ett nytt
samtalsämne. Skål på dejl»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
